28 april
Försöker skriva allt jag skrev igår igen, men kommer inte ihåg allt..
Iaf så kommer bloggen bli lite lidande nu.. Och om ni inte orkar läsa om hur jag mår så bör ni inte läsa vidare..Jag behöver få skriva av mig om hur jag känner och tycker..
Jag vet att ni alla vill mitt bästa och försöker vara stöttande, men jag orkar inte höra fler; Det blir bättre, Det finns fler killar där ute eller du är värd någon bättre. Det hjälper inte.
Jag menar inget illa med det men låt mig bara få vara ledsen ett tag..
Är jobbigt att vara ensam som jag var igår och kommer att vara idag med. Man påminns hela tiden om honom. Som att han kommer aldrig äta frukost med mig igen, sitta här i soffan eller jag kommer aldrig vakna upp med honom bredvid mig igen. Och det gör ont.
Vi var inte tillsammans så länge men man fäster sig vid personen och gör upp planer som nu bara försvann.
Jag är en person som är väldigt duktig på att trycka ner mina känslor och bara köra på. Men det har helt enkelt hänt för mycket dåligt i mitt liv nu på kort tid, och jag orkar inte mer. Min mormor är dålig, och det har jag då bara tryckt ner nånstans och sen låtsas att allt är som vanligt.
Så låt mig bara få vara ledsen.
Man slutar aldrig förvånas över hur barnsliga och elaka peroner kan vara. Hur kan man gå in och "Gilla" att någons förhållande är slut. Tror aldrig att jag har tagit så illa upp som jag gjorde då. Man väntar sig mer av anhöriga och vänner. Det känns som ett hån rakt i ansiktet. Och det gör mig jätteledsen..
Nu undrar jag varför jag har Facebook, när man bara får se saker man mår dåligt av där..
En söt liten påskhare, som katterna älskar att titta på (skuttar ju)
Mazarintårta med hallontäcke